måndag 14 juli 2008

Chansa inte

Då har vi kommit fram till jordens sista punkt, hur någon kan bo här är otroligt. Kan tänka hur här är på vintern. Detta är huset vi hyrt in oss i. Fick lite onda aningar när jag såg trädgården. Jonas kom ut och sa att han sagt till Mats att prata med mej innan han ringde ägarn.
Men hur lätt är det att hitta ett nytt boende långt fram på kvällen.

Solens sista strålar var ju vackra på bergstoppen.

Mat måste vi ha och det blev hummer. Ägarna till detta matställe rakt över vägen var minst sagt underliga.

Maten inte den bästa vi ätit heller.


Jag tror inte det fanns något i detta hus som var helt eller i ordning, ytterdörrens handtag hängde på trekvart. Hon bad oss sätta oss i sofforna medan hon tände upp. Är förvånad att vi överlevde det. Tala om sunkiga soffor. Det går liksom inte att beskriva hur det såg ut, måste ses.




Krimskrams över allt, helheten totalt otrolig, fattar inte hur hon har fått tillstånd att hyra ut.


Bild på en av toaletterna, inte det fräschaste vi sett.


En liten detalj på det finsnickeri som fanns här, om Ni vill ha lite tips hur Ni kan fixa hemma.


Även hur man bygger en trappa, kan vi stå till tjänst med. Rustik är ordet.


Till saken hör att Roger har pratat mycket om att det har kommit in en mycket farlig spindel till Kanada, tror den som vill, men med dessa väderförändringar kan det säkert stämma.

I alla fall när vi lagt oss ser Mats plötsligt en STOR spindel i vårat fönster alldeles ovanför våra huvuden. Han vågar inget säga till mej, utan stänger fönstret. Då blir det nästan svårt att andas. Har glömt säga att huset var fullt av konstiga lukter, varav mögel var en av de värre.


Tyvärr ville spindeln inte vara med på bild, men jag fick på hans framtida barn, det var en rejält stor kokong. Dagen efter säger Jonas att den jättefarliga spindeln inte är så stor. Den gav i alla fall Mats en sömnlös natt. Det berodde lika mycket på att han fick ha fötterna utanför sängkanten. Jag som inte är så lång fick oxå ligga med fötterna utanför, har aldrig hänt innan. Så Ni förstå sängstandarden. Jonas tyckte inte det var något att klaga på, han får för det mesta ligga med fötterna utanför. Så även i Mats lägenhet.

Fönstret var lite litet till hålet, men ventilation är ju bra.
Glömde säga att på kvällen kom ett annat par och undrade om det fanns rum lediga till nästa natt. Mats visade dem runt, tog sedan med dem ut och sa: Leta efter ett annat ställe.
De var mycket tacksamma för rådet, speciellt frun.
Det ingick ju frukost, men som tur var hade vi med oss egen, fanns bröd och jordnötssmör att få på stället. När jag skulle ta en thepåse ur en burk, rörde sig hela innehållet så burken försvann åt ett håll och jag åt det andra.

Vi satte oss ute vid ett trädgårdsbord som rörde sig i olika riktningar. Mats vågade sitta, Jonas och jag åt, efter moget övervägande stående.

Något säger väl detta råtthål om standarden. I de flesta fall äter sig både möss och råttor in, här har de gjort allt för att äta sig ut. Detta råtthål fanns direkt i hallen vid inskrivningsdisken.

När jag fick se det så skrattade jag så att tårarna rann.



Solen kommer upp över berget, som Ni förstår så lämnade vi tidigt.


Soluppgång över campingen, där kunde man se val, antagligen därför det fanns turister överhuvud taget.


När vi kört en minut och tittar ut över bukten så ser vi dem. Valar!!!! det vita plasket mitt på bilden.

















Inga kommentarer: